Se den uppblossande kometen 17P/Holmes

Den senaste veckan har en komet kallad 17P/Holmes åstadkommit stor uppståndelse i amatör-astrononomi-kretsar runt om i världen. Kometen kan ses med blotta ögat på natthimlen och lyser såsom en gul suddig stjärna i stjärnbilden Perseus.

Det fascinerande med kometen Holmes är att runt den 23-24:e oktober i år så ökade dess ljusstyrka enormt på bara några timmar. Från att ha lyst med en skenbar magnitud på 17 så ökade ljusstyrkan till runt 3. Det är en ökning med en faktor på 400 000. Ju ljusstarkare ett objekt lyser desto lägre magnitudtal har det. En minskning av den synbara ljusstyrkan med ca 2,5 gånger ger en ökning av magnituden med ett steg.

Att kometen Holmes har en magnitud på 3 innebär att den för närvarande lyser som en stark stjärna och kan ses med blotta ögat till och med inne i upplysta städer. Den snabba ökningen av kometens ljusstyrka beror sannolikt på att kometen hade ett utbrott av partiklar som kastades ut från kometkärnan. Explosionen kan ses på en bra bild av Eric Allen där man ser storleken på det expanderande partikelmolnet i förhållande till planeten Jupiter skalad till samma avstånd. Häftigt. Den 27:e var molnet betydligt större än Jupiter och enligt bilderna så har det en hastighet på 2,4 km per sekund. Det finns även en bild av Dave Eagle som visar på kometens synbara storlek på himlen i förhållande till månen.



17P/Holmes upptäcktes för första gången den 6:e november 1892 av Edwin Holmes och den hade även då liknande utbrott som det den uppvisar nu. 17P/Holmes har beräknats ha en omloppstid runt solen på 6,9 år. Den kommer att finnas i stjärnbilden Perseus fram till i mars nästa år. Nedan finns bilder från wikipedia som visar kometens bana. För närvarande befinner den sig på ett avstånd av 240 miljoner kilometer från jorden och över 350 miljoner kilometer från solen.

Jag gick själv ut och tittade på Holmes med hand- och tubkikare på morgonen den 25:e oktober mellan 3:30 och 5 på morgonen och såg den mycket fint. Då kunde man se den nästan rakt upp på himlen. Tyvärr har det varit mulet sedan dess. Jag fotograferade kometen, vilket ses på bilderna ovan, och gjorde även montagebilden överst i inlägget för att försöka visa var man kan hitta kometen. Montaget har självklart blivit något förvridet eftersom himlen är en "kupol". Jag har även lagt upp högupplösta bilder av montagehimlen, med stjärnbilder eller utan stjärnbilder.

Så nästa klara natt rekommenderar jag att du går ut och spejar upp mot himlen och spanar in kometen 17P/Holmes som är en av de största astronomiska begivenheterna vi har kunnat avnjuta på himlavalvet under senare tid.

Mer information hittar du här:

• Engelska wikipedia om 17P/Holmes.
• Aktuell information om 17P/Holmes från Sky & Telescope.
• Sky & Telescopes galleri med bilder på 17P/Holmes.
• Spaceweather.
• Spaceweathers galleri med 17P/Holmes.
• Kort film om kometer: 'Comets Through Time - Myth & Mystery'.
• Stjärnkarta där man kan se exakt hur himlen ser ut vid en viss tidpunkt från en viss plats på jorden.

Överkonsumtion och misskötsel - Ecological Debt Day

För en vecka sedan, den 6 oktober, inträffade "The World Overshoot Day" eller "The Ecological Debt Day" som dagen också kallas. Denna ekologiska skulddag inträffade tre dagar tidigare i år jämfört med förra året. Det är den dagen då vi människor beräknas börja leva över våra tillgångar på jorden. Under året, fram till denna dag, har vi använt oss av ekologiska resurser som hinner återväxa under ett år. Resterande delen av året använder vi naturresurser som inte hinner återskapas och tullar därmed på kapitalet så vi får ännu mindre med resurser nästföljande år. 1961 använde vi ungefär hälften av världens biokapacitet. Nu överutnyttjar vi den med nästan en tredjedel, och det ökar stadigt år för år.

Global Footprint Network räknar ut mänsklighetens ekologiska fotavtryck på jorden. De tittar på vår förbrukning av ekologiska naturresurser i form av åkrar, betesmark, skog och fiske och jämför det med hur mycket naturen kan återskapa dessa resurser vi använt samt naturens förmåga att ta hand om vårt avfall. Idag använder vi ungefär 30% mer resurser än vad som hinner återskapas.

Vi sågar ner skogar i stor takt och omvandlar dem framför allt till åker och betesmark. Vi fiskar upp alldeles för mycket fisk. 75% av havsfiskevattnen fiskas på eller över gränsen av deras kapacitet. 25% av marina fiskestammar är överfiskade. Däggdjursstammarna har minskat med 30% på 30 år. 41415 arter är hotade och 16306 av dessa är utrotningshotade. Utrotningen beräknas gå ungefär 1000 gånger snabbare än utan mänsklig påverkan och kommer antagligen stiga till 10000 gånger fram till 2050. Vi saltar ner jorden, orsakar stor jorderosion och förstör matjorden genom för intensivt jordbruk. Vi orsakar också med mycket stor sannolikhet uppvärmning av atmosfären genom koldioxidutsläpp. Det orsakar i sin tur stor torka på många ställen, förändrade vädersystem och minskande flodsystem.

All denna överkonsumtion och misskötsel kommer slå tillbaka på oss människor. Vi använder en tredjedels jordklot för mycket. Vill vi att människor ska kunna leva drägligt i framtiden så måste vi förändra vårt sätt att leva så att vi förbrukar mindre med naturresurser. Konsumera mera är inte rätt väg att gå. Tÿvärr är det åt det hållet vi går idag. Men än är det inte för sent att förbättra och rädda mycket av livet på planeten. Så låt oss ta ett gemensamt ansvar för vår framtid.

Bokrecension: Introducing Consciousness - David Papineau

David Papineau
Introducing Consciousness
Icon Books; 2000 (2005); ISBN 1 84046 665 0
175 sidor

När jag öppnade boken kände jag först en viss besvikelse. Jag hade sett fram emot en liten bok med en bra sammanfattning över ”medvetande-problemen” men det här verkade lite väl lite. När jag bläddrade i boken såg jag teckningar som täcker drygt 2/3-delar av varje sida. Det kan inte få plats mycket information i den här boken tänkte jag.

Nu när jag väl läst den så kan jag ändå konstatera att Papineau har lyckats få med många väsentligheter trots det lilla formatet och de stora bilderna. Han beskriver kortfattat om vad filosofer och neurovetare tänker om medvetandet och vilka olika tankeinriktningar och hypoteser som finns. Han går igenom historiska tänkare, olika tankeexperiment och en del argument för och emot olika åskådningar, och tar bland annat upp dualism, materialism, representation, funktionalism, mysterianism, kvantfysik och intentionalitet. Bilderna hade jag kunnat vara utan, då de sällan har något beskrivningsvärde, men å andra sidan kan de ibland ge en lite roligare framtoning till texten.

Till syvene och sist så tycker jag att det är en bra liten bok som på ett mycket klart och enkelt sätt sammanfattar idéer om medvetandet. Boken passar den som vill få en första inblick i medvetande-frågeställningarna men kan även vara rolig för den kunnige som vill få en kort liten sammanfattning. Man kan se den som en liten aptitretare. Den som sedan önskar kan gå på bankettmiddag via andra böcker.

Läs- och skrivförmåga formar hjärnan

I radioprogrammet Vetenskapsradion Språket intervjuas neurofysiologen Martin Ingvar om forskning på hjärnan och språket. Han pratar bland annat om att läs- och skriftspråket formar hjärnan till en del. Jämför man analfabeter med läs- och skrivkunniga så ser man flera skillnader. Enligt Martin Ingvar verkar läs- och skrivförmåga påverka flera funktioner i hjärnan.

Lateraliseringen, dvs att människor i huvudsak använder vänster hjärnhalva för språkfunktioner, är mer uttalad hos läskunniga. Närliggande kognitiva funktioner till språkets avkodning ökar i utvecklingsnivå. Fonologiska systemens storlek och snabbhet påverkas. Hjärnan får dessutom en annorlunda form. Läs- och skrivförmåga ger en bättre förmåga att hantera abstrakt tänkande. Det blir lättare att plocka ut essensen ur ett resonemang, och läskunniga kan lättare se vad en grafisk teckning innefattar för språkliga begrepp.

Radioprogrammet kan höras här.
Radioprogrammet kan även laddas ner som mp3.

Kärnvapenstaternas dubbelmoral

Det brittiska parlamentet har i dagarna röstat fram Tony Blairs förslag att Storbrittanien ska modernisera och utveckla sitt kärnvapensystem. De har för närvarande bland annat fyra Trident-ubåtar som bär 200 kärnvapen. Det första steget i förberedelserna för uppgraderingen beräknas kosta 270 miljarder kronor. En nota som enligt vissa kan sluta på 1000 miljarder kronor. Samtidigt håller FN:s säkerhetsråd, där Storbrittanien är en permanent medlem, diskussioner om sanktioner mot Iran på grund av Irans urananriktning. Tala om dubbelmoral. Enligt icke-spridningsavtalet får stater utan kärnvapen inte skaffa kärnvapen. Fördraget säger också att nuvarande kärnvapenmakter ska arbeta för att nedrusta sina kärnvapen. Gör de det? Nej. De utvecklar dem istället. Hur ska de då få gehör för sina ansträngningar att få andra att avstå från kärnvapen? Ingen bör få inneha kärnvapen.

Minska köttätandet och förbättra miljön

Människor äter mer och mer kött. Det går hand i hand med att välståndet i världen ökar. Enligt en rapport som nyligen kom ut från FN-organisationen FAO så är den ökande köttproduktionen även ett ökande miljöhot för världen. Köttätandet genererar mer växthusgaser i världen än bilåkandet. Den alltmer industrialiserade djurhållningen använder allt mer resurser och ger upphov till mer växthusgaser från produktionen och djuren själva.

Djurproduktionen står för totalt 18 procent av växthusgaserna; 9 procent av koldioxid-utsläppen, 37 procent av metan-utsläppen (som är 23 gånger mer växthuspotent än koldioxid), 64 procent av kväveoxid (som är 296 gånger mer växthuspotent än koldioxid) samt 64 procent av ammoniak-utsläppen som bidrar till försurningen. 30 procent av jordens landareal används för djuruppfödning. I till exempel Latinamerika har 70 procent av skogen huggits ner för att omvandlas till betesmark.

Det högenergetiska fodret till djuren ökar kraftigt på metanutsläppen och ger bukproblem för korna. Foder- och djurproduktionen ger även ökade usläpp av pesticider, hormoner och antibiotika och påverkar grundvatten samt vattentillgång negativt. Idag står kött- och mjölkdjuren för 20 procent av all djur-biomassa på land.

Vill man som privatperson minska sin påverkan på klimatet så är det en bra idé att dra ner på sitt köttätande.

· Rapporten Livestock´s long shadow - Environmental issues and options.
· Food and Agriculture Organization of the United Nations.
· FAONewsroom: Livestock a major threat to environment.
· Artikel i SVD om rapporten.

Bokrecension: Att förstå medvetandet hos människor och andra djur - Daniel C. Dennet

Daniel C. Dennet - Att förstå medvetandet hos människor och andra djur, Natur och kultur, ISBN 91-27-06931-1, 183 sidor. (Orginaltitel: Kinds of Minds: Toward an Understanding of Consciousness, 1996)

Daniel Dennet har haft en hel del inflytande på de filosofiska diskussionerna inom medvetandefilosofin de senaste 15 åren. Hans mest kända bok är Consciousness Explained. I boken Att förstå medvetandet hos människor och andra djur beskriver han sina tankar om hur olika medvetanden har utvecklats genom evolutionen. Han skriver om intentionalitet, dvs hur något handlar om eller relaterar till någonting annat, intentionella system och representationer.

Dennet går in på sitt kända begrepp "det intentionella perspektivet" (eng. intentional stance). Det intentionella perpektivet innebär att man betraktar ett ting, en varelse eller ett system som om det är en agent som har mål, önskningar och avsikter med sitt beteende. Intentionella system är alla ting vars beteende går att förutsäga av och förklara utifrån det intentionella perspektivet, och kan vara sådana saker som självreplikerande makromolekyler, termostater, amöbor, växter, råttor, fladdermöss, människor och datorer. Vi kan studera saker ur ett fysiskt perspektiv, ett konstruktionsperspektiv eller intentionellt perspektiv. Genom att använda det intentionella perspektivet som verktyg, men med viss försiktighet, kan vi enligt Dennet förstå hur medvetanden och sinnen har uppkommit.

Därefter går Dennet igenom olika typer av sinnen och medvetanden som uppstått under evolutionen; enkla 'darwinistiska' varelser som reagerar automatiskt på stimuli, 'skinnerska' varelser som kan lära sig av erfarenheter genom stimulus-respons, 'popperska' varelser som kan representera den omgivande verkligheten i sina 'psyken' och därmed testa beteenden där först, samt 'gregorianska' varelser som har ännu mer avancerade representationer i form av självmedvetanden, språk och kultur. Dennet menar att människan är ensam om vår typ av medvetande då vi har förmåga till ett avancerat språk och självreflektion. Vi består dock även av de enklare systemen. Till syvene och sist består vi alla av små mikrorobotar i form av molekylära maskiner. Dennet tycks anse att språket är en avgörande del för det mänskliga medvetandet. Människan verkar dessutom enligt Dennet vara den enda som kan lida även om andra djur också kan känna smärta.

Dennet har många bra poänger med sin evolutionära syn på olika typer av medvetanden. Tyvärr tycker jag att boken kan kännas lite luddig ibland och man får ingen klar bild av vad Dennet anser att medvetandet är för något. Jag känner mig också osäker på vad Dennet egentligen anser om skillnader eller icke-skillnader mellan perception, tankar, språk, självmedvetande, medvetna och omedvetna processer, och angränsande begrepp. Han är till exempel känd för att ifrågasätta qualia-begreppet.

Luddigheten kan möjligen till viss del bero på översättningen. Det kan till exempel vara lite förvirrande när det engelska ordet mind översätts till det svenska ordet medvetande. Även om ordet mind ofta används synonymt med ordet consciousness i engelskan så har det ofta en betydligt bredare användning. Conciousness betyder medvetande, medan mind används som sammanfattande ord för medvetande, perception, minne, tänkande med mera, vilka också består av omedvetna processer. Det finns med andra ord inget bra svenskt ord att översätta mind till. Själv brukar jag vilja använda ordet psyke eller sinne i översätting för mind, men i den här boken har de valt medvetande både för mind och consciousness.

Boken är kortfattad och ger en introduktion till Daniel C. Dennets idéer.

Upprop: Rädda Sveriges Gammelskog

Många svenskar är med rätta oroade över att många regnskogar huggs ner runt om i världen. Vad en hel del svenskar tyvärr oftare är omedvetna om är att våra egna sista gammelskogar snart är borthuggna. Med dessa skoger försvinner också livsutrymmet för en mångfald olika organismer. Mängder med arter håller på att försvinna. Större delen av Sveriges skogar är idag förändrade av modernt skogsbruk. Det finns inga urskogar längre. Många människor har svårt att se att det skulle vara något problem med naturen eftersom det finns mer skog i Sverige än någonsin tidigare i historien, men tyvärr består skogen bara av plantager eftersom gammelskogarna blivit kalhuggna och omvandlade till produktionsskog. Naturen består mer och mer av monokulturer, dvs en-arts-samhällen. Det finns bara ett fåtal trädsorter och alla träd i skogen har samma ålder. Det finns inte plats för naturen längre i vår natur.

Det återstår mindre än 5% gammal naturskog (skog med liten påverkan från människor) kvar i Sverige. Bara 1,5 procent av skogen är skyddad mot avverkning. Forskning visar att 10-20 procent av den produktiva skogen behöver skyddas för att man ska kunna bevara den biologiska mångfalden. Över 1600 arter är rödlistade, dvs hotade, idag. Det är med andra ord EXTREMT bråttom att spara den sista lilla rest gammelskog som finns kvar innan den är bortsågad. Tyvärr jobbar politikerna väldigt långsamt med det här. Skyddsarbetet kommer inte ens upp i den takt som man hittills har lagstadgat om. Tyvärr tar dessutom många av de privata skogsägarna och de stora skogsbolagen alldeles för lite hänsyn till skogen. Därför har nätverket Skydda skogen kommit med uppropet Skydda Sveriges Gammelskog i dagarna. De har startat en namninsamling som ska lämnas till regeringen för att försöka få dem att ta denna fråga på det allvar den kräver. Om du bryr dig om Sveriges sista gammelskogar: gör din röst hörd! Tipsa även andra.

Länk: Uppropet: Rädda Sveriges Gammelskog

Vandra med dinosaurier

Vill man se nutida dinosaurier är det bara att ta kikaren och gå ut i skogen och spana in fåglar, men nu finns det även chans att få se förhistoriska dinosaurier. Åtminstone om man bor i Australien, och om man godtar att djuren är mekaniska. Dinosaurierna går att beskåda i föreställningen Walking with Dinosaurs - the Live Experience. I videon ovan kan man se hur man har byggt de mekaniska dockorna i naturlig storlek. Häftigt. I den länkade videon nedan kan man se delar ur föreställningen och när djuren blir klappade av människor.

Video från föreställningen.
Walking with Dinosaurs

Pressbyrån införskaffar miljövänligare kaffe

Idag fick jag ett mejl från Pressbyrån där de kungör att de hädanefter kommer att sälja kaffe som är miljövänligare och mänskligare för producenterna. Det är ett bra initiativ. Det kaffe de köper in ska hädanefter vara certifierat av Rainforest Alliance.

Pressbyråns kungörelse.
Rainforest Alliance.

Climate Change 2007

Ingen kan väl ha undgått att FN:s klimatpanel IPCC släppte sin rapport "Climat Change 2007" idag.

2500+ scientific expert reviewers
800+ contributing authors
450+ lead authors from
130+ contries
6 years work
4 volumes
1 report

Här kan du läsa den sammanställda rapporten:
"Climate Change 2007: The Physical Science Basis
Summary for Policymakers"

Viktigt att behandla depression

Ungefär varannan kvinna och var tredje man drabbas någon gång i livet av depression. En nyligen framlagd studie visar att bara ungefär hälften av alla personer med depression beräknas söka hjälp inom sjukvården. Man vet att det är viktigt att behandla depression eftersom det annars finns risk för att den blir långvarig. Depression ger bland annat nedsatt mental flexibilitet, sämre kreativitet och långsam tankeförmåga. Detta har i en ny studie visats gälla även för de som inte söker sjukvård. Det påverkar hur de klarar av sin vardag. Studierna visar dessutom att hälften av de undersökta fortfarande var sjuka efter 3 år, samt att även om depressionssymtomen försvunnit så kvarstod den nedsatta tankeförmågan.

Se mer information på Hjärnfondens sida.

Högfunktionell autist berättar

Eftersom jag skrev om empati-förmåga igår passar det att jag rekommenderar ett annat radioprogram idag, nämligen Samtal pågår som idag innehöll ett samtal med Iris Johansson som är drabbad av en högfunktionell autismstörning. Iris berättar om hur det är att leva med bara små glimtar av känslor, hur hon som 12-åring började försöka lära sig att bete sig "vanligt" genom att studera andra och härma deras beteenden och minspel. Det är intressant att höra henne berätta om sina upplevelser och hennes försök till beskrivningar av sitt inre.

"Det är ett ingenting. Det är inte så att det är tomt. Är det tomt så tänker man sig att det inte är någonting, men det är en massa på insidan. Samtidigt så är det ett ingenting. Det är intigt. Det betyder ingenting eller det har ingen koppling. Det är som, om du tänker dig ett möblerat rum, och så släcker man ljuset. Allting finns ju, likaväl som när ljuset är tänt, men när ljuset är tänt så vet man ju. Då ser man ju saker och ting. Då har man relation till det som är där. Men väldigt ofta så är det ljuset släckt, och då är det bara intigt fast att jag vet mycket väl att det finns en massa där inne. Men eftersom jag inte har någon kontakt med det så är det som om det vore tomt eller som det inte fanns någonting."

Hon beskriver hur saker inte spelar någon roll för henne, att hon inte kan göra saker för andras skull, har svårt att samarbeta och samspela med andra, att hon saknar skuld och skamkänslor, inte saknar sitt barn eller andra människor, hur hon ibland måste röra på kroppen för att motverka den obehagliga upplevelsen av tomhet. Då hon inte kan känna att hon sårar andra, så brukar hon i de situationerna säga att "Gör det du behöver för att upprätta dig själv i det här". Hon saknar inte upplevelsen av känslor eftersom hon inte vet vad det är för något. Däremot har hon tränat hårt på att försöka bete sig och vara som andra.

Vad har hon för drivkrafter? För henne är livet livets mening och värdet finns i att man finns. Det vi gör på jorden är att skaffa massa erfenheter och upplevelser som vi berikar universum med när vi dör. Livet är ett hårt arbete som kan ge ett uns av lycka. Lyckan för henne är att det blir ljust inuti, inte blir stereotyper och tvångstankar samt att hon har flyt i tanke och görande.

Mycket fascinerande att höra hennes berättelse.

Iris Johansson arbetar själv med att handleda de som arbetar med personer med störningar. Hon har skrivit boken "En annorlunda barndom".

Sänds även i P1 kl. 21.03, 00.35 och på lördag kl. 18.15.
Webbradio
Mp3
30-dagarsarkivet

Vad är empati?

Vad är empati eller medkänsla? Hur uppstår empati hos en person? Är det en förmåga man kan lära sig? Hur kan man mäta empati? Är empati alltid någonting bra, eller kan det ge negativa effekter? Dessa frågor och fler diskuteras i radioprogrammet Filosofiska rummet - "Empati - så funkar det" som sändes i P1 idag. Gäster i studion var professorn och författaren Stefan Einhorn, doktorn i psykologi Jakob Håkansson Eklund som grundat Svenskt Empaticentrum, samt filosofen och författaren Thomas Anderberg.

Det var ett mycket hörvärt program. Man kan lyssna på programmet i real-audio-format i en vecka. Det går även att hitta programmet i 30-dagarsarkivet, samt ladda ner det från podradioarkivet i form av en mp3-fil.

Tvillingstudier tyder på att empatiförmåga till hälften beror på ärftliga faktorer och resten på miljö- och inlärningsfaktorer.

Ett bra citat från Stefan Einhorn,
"Empati är ett väldigt viktigt verktyg för att göra gott. För att om vi följer bara den gyllene regeln och behandlar andra människor som vi själva vill bli behandlade, så blir det ju ibland fel eftersom människor tänker olika, har olika behov och har olika önskemål. Jag brukar istället säga att vi ska behandla andra människor som de behöver bli bemötta. Då frågar man sig, hur vet man hur en medmänniska vill bli bemött? Den frågan kan man bara besvara på två sätt. Det ena är att man frågar. Det andra är att man utvecklar och använder sig av sin empatiska förmåga, sin förmåga att känna in en annan människas inre värld."

Musik på hjärnan i radio P1

De hade ett inslag om musik och hjärnan i programmet Vetenskapsradion-Forum häromdagen. Visst är musik ett märkligt och fantastiskt fenomen. Det har en så stor effekt på oss människor.

Saxat från SR:
"Musik har en enastående förmåga att påverka oss, den kan göra oss glada, nedstämda eller pigga. Forskarna är ännu inte säkra på vad det beror på, men klart är att musik påverkar mycket större delar av hjärnan än till exempel tal. Vi hör musikern och neurologen Daniel Levitin som nyss utkommit med boken ”This is Your Brain on Music”, samt musikterapeuten Holly Miller."

Programmet går att höra i repris på lördag den 27 januari kl. 15:35 eller så kan man lyssna på det här på webben där det finns tillgängligt i nästan en månad till.

Steven Pinker om medvetandet

Psykologiprofessorn Steven Pinker har skrivit en bra, översiktlig och läsvärd artikel i Time Magazine om en del av vad vi vet och hur vi tänker om medvetandet idag. Läs den.

Artikeln The Mystery of Consciousness i Time.

Djuretik-symposium i Stockholm i sommar

Centrum för bioetik i Uppsala och Stockholm kommer att ha ett symposium i juni i Sandhamn med titeln Searching for the Animal of Animal Ethics. Under två dagar kommer man att diskutera hur man definierar djur, djuretik, om vad dagens vetenskap säger om olika djurs egen eventuella moral och etik, hur man kan studera djurs välmående samt konsekvenser för djuren beroende på vad för djuretik vi har.

Citat från mail om symposiet:
"Animal ethics concerns the moral status of animals and our human right to use animals in research and agricultural production. How well-founded is the bioethical concept of “an animal”? The aim of the symposium is to develop and concretize the bioethical notion of an animal by asking what contemporary ethology, evolutionary psychology and animal science teaches us about the morally relevant abilities of animals. Is animal welfare something that we are supposed to measure physiologically or can animals communicate their welfare via expressive behaviour? Can moral behaviour be observed in animals? What can we mean by “natural behaviour” in a domestic animal? Considerations in animal ethics can have far-reaching consequences for the use of animals in biomedical research and for agricultural animal husbandry. Scrutiny of the concept of what an animal is, is therefore urgent."

Mer information om symposiet kan du hitta här.

Filosofiska rummet: Jag och min nya hjärna

I radioprogrammet Filosofiska rummet i P1 den 14 januari diskuterade man om vad som händer ifall man byter ut eller tar bort olika delar av hjärnan. Förändrar detta vårt Jag? Vad är ett Jag? Hur förhåller det sig till hjärnan? De höll en enkel diskussion, som tyvärr inte hann bli så djup, men ändå intressant. De som diskuterade var Martin Ingvar, professor i neurofysiologi, Åsa Vikfors, docent i teoretisk filosofi, samt Lars Bergström, professor emeritus i praktisk filosofi. Intressant att lyssna på. Jag hade gärna varit med i debatten.

Du kan lyssna på programmet här i åtminstone tre veckor till.

Ett nytt år

Det var ett tag sedan jag skrev här på bloggen. Solen lyser ute och landskapet är äntligen täckt av ett tjockt snölager. Jag ska försöka få in lite fler inlägg om medvetandet i år.

Reinfeldts ogenomtänkta miljötänkande

Ibland blir jag så irriterad på saker som Fredrik Reinfeldts säger. Han pratade precis i ett radioinslag i Ekot där han uttalade sig om Sveriges roll i begränsningen av växthusgaser.

Fredrik Reinfeld verkar inte vilja ta tag i saker och ting som har med miljön att göra. Han tror att tekniken kommer att lösa alla problem och vill inte fatta några ordentliga politiska beslut som försöker begränsa till exempel koldioxidutsläppen. Han säger att eftersom Kina släpper ut mer koldioxid än vi så behöver vi inte bry oss speciellt. Det spelar ingen roll vad vi svenskar gör påstår han. Vi har redan gjort så mycket. Tänk om alla resonerade så. Han har helt klart fel. Har vi råd och kan gå före ska vi göra det. Vi bor i ett rikt land. Jag önskar Reinfeldt kunde höja blicken lite. Om han funderade över att han, tillsammans med alla andra nu levande människor, delvis är ansvarig för hur jorden kommer att formas och se ut de närmaste miljoner åren, skulle han då fortfarande tycka att allt är frid och fröjd och inget man behöver fundera så mycket över?

Han säger dessutom att det är fel att ge till exempel svenska bilister dåligt samvete för att de släpper ut växthusgaser. Av det drar jag slutsatsen att Reinfeldt menar att man inte ska berätta hur verkligheten fungerar eller att framtiden ser ganska mörk ut för världen om vi inte gör någonting åt hur vi människor lever idag. Nä, folk kan ju må dåligt om de känner till det. Reinfeldt verkar resonera som så att vi behöver inte berätta det för folk eftersom allt kommer lösa sig med ny teknik ändå.

Sverige som är ett rikt land ska naturligtvis visa att det går att leva miljövänligt. Titta på hur många som hela tiden pekar på och framhåller Kalifornien och Schwarznegger som ett gott exempel, just genom att Kalifornien går före alla andra. De sporrar andra att följa efter. Men Reinfeldt verkar inte tycka att Sverige ska fortsätta ta täten. Vi har gjort vårt, tycker han. Nu är det u-länderna eller EU som måste fixa resten innan vi ska göra något mer själva. Självklart kommer länder som Kina säga att de inte tänker göra något eftersom vi i västvärlden redan förstört så mycket och dessutom lever så otroligt mycket mer slösande än de gör.

Vi svenskar bör gå i bräschen. Vi kan inte sitta ner och vänta på att någon annan ska göra det åt oss. Visst är det bra att Sverige har varit duktiga på att inte släppa ut så mycket. Men för att vi ska få en hållbar utveckling så måste vi inom 50 år minska utsläppen med kanske mer än 70%! Därför måste vi börja ordentligt redan nu. Det vi släpper ut nu ser vi i klimatet om 50 år. Vi kan inte börja fundera då på vad vi skulle ha gjort nu.

Hos Reinfeldt kan man se ett flertal feltänk när det gäller miljöproblem:

* Jag tänker inte göra någonting själv för det finns andra som är värre.

* Jag tänker inte göra någonting själv förrän någon annan gör någonting.

* Jag tänker inte göra någonting själv för det spelar ingen roll vad lilla jag gör.

* Jag tänker inte göra någonting för det löser sig nog av sig själv.

* Möjligen kan man även se ett: Jag tänker inte göra någonting, för det finns nog ändå inget större problem.

Har Reinfeldt aldrig funderat på att man brukar bana vägen genom att föregå med gott exempel? Man kan huvudsakligen bara ta ansvar för sig själv. Men det vill inte Reinfeldt. Det är precis den sortens tänkande som riskerar att förstöra förutsättningarna för människan och allt annat liv på den här planeten. För istället fram människor som vågar jobba för en hållbar utveckling. Man kan också hoppas att Reinfeldt öppnar ögonen och vågar se mot horisonten.

Här kan du hitta Fredrik Reinfeldts e-postadress om du vill skriva till honom.

Vad gör det om zebrorna försvinner?

För några år sedan såg jag ett tv-program om hur vi håller på att utrota våra närmaste släktingar chimpanserna, orangutangerna och gorillorna. Som det ser ut nu kommer de vara utrotade inom 50 år. Dagen efter tv-programmet berättade jag för en kollega om denna hemska sanning och om min frustration över att människor inte gör någonting. Hon svarade. "Jaha, och?"

Total tystnad från min sida. Jag blev liksom chockad av den kommentaren. Hon fortsatte: "Varför skulle jag bry mig? Om t ex zebrorna dör ut, det betyder ju ingenting för mig. Vad har jag för nytta av dem?" Jag fortsatte att vara tyst. Vad svarar man på det? Hon hade en helt annan världssyn än jag har. Jag sa till slut "Men är det inte underbart att det finns andra varelser än vi? Blir inte världen väldigt tråkig utan en massa andra biologiska arter än vi?" Hon svarade: "Men, jag har ju ingen nytta av dem!"

Hon har så fel. Vi har alla nytta av att det finns en mängd olika arter och en rik biodiversitet. Flera studier på sistone visar just att det behövs en rik ekologi och stor biodiversitet för att de arter vi lever av, det vill säga växter, fisk och andra djur, ska kunna överleva. Vi är en del av naturen, och det är dags att vi inser det. Vi behöver allt annat liv. Dessutom är det otroligt fascinerande att se och studera livet på den här planeten.

Moderaterna en katastrof för naturen

Det finns inget parti i Sverige som så fullständigt struntar i miljön och naturen som moderata samlingspartiet. Om man tittar på den föregående mandatperioden så har moderaterna konsekvent motarbetat alla förslag och förändringar som kan leda till en naturvänligare värld. De lovade dessutom att strunta i naturen den här mandatperioden också. Det skrämmande är att de nu har makten. Jag har svårt att tänka mig att en fjärdedel av svenska folket inte bryr sig om naturen, eftersom det var så många som röstade på moderaterna, utan jag antar att moderaternas väljare inte vet vad moderaterna jobbar för eller tyvärr tycker andra saker är viktigare. Som om vi skulle kunna överleva utan den övriga naturen. Om du röstar på moderaterna, och bryr dig om naturen, så hoppas jag att du talar om för dina politiker hur du vill att de ska jobba. Som det är nu så verkar moderaterna inte tycka att det finns några direkta miljöproblem. Reinfeldt sa direkt ut i valet att miljöfrågan inte är någon viktig sak. Han har visserligen senare sagt att det behövs en klimatplan, men han verkar ganska lam när det gäller att komma till handling. Om du inte gillar moderaternas miljöpolitik tycker jag du ska skriva till en av riksdagens, eller din kommuns, moderater och säga vad du tycker.

Här kan du hitta riksdagens moderatpolitiker.

SNF: Sagt och gjort i miljöpolitiken.
SNF: Miljöfrågorna blir allt tyngre
SNF: Miljöpolitiken och valet 2006: en samling av artiklar

Rymdfeber - Äventyr STS-116

Det är rymdfeber i alla svenska medier nu eftersom vi har en svensk svävande en bra bit ovanför jordytan. Jag är avundsjuk på Christer Fuglesang. Tänk att få se ner/upp/åt sidan på den blå juvelen med dess tunna atmosfär. Det måste vara sjukt vackert. Problemet är att jag nog skulle bli grymt åksjuk i tyngdlöst tillstånd. Bilderna från NASA är helt otroliga. Klicka på bilderna för högupplösta versioner. När man ser bilder som dessa inser man hur små vi människor ändå är i det stora hela trots våra fantastiska förmågor. Visst är verkligheten vacker.

Här är en länk till NASAs gallerisidor.

Bokrecension: Trollsländor i Europa - Åke Sandhall

När jag ändå skriver om trollsländor så kan jag passa på att rekommendera boken Trollsländor i Europa av Åke Sandhall, 2:a upplagan, från Stenströms bokförlag AB/Interpublishing år 2000, ISBN 91-86448-39-0. Det är en stor bok om alla europas troll-, flick- och jungfrusländearter. Sandhall är en erkänd insektsfotograf som har gett ut ett flertal böcker om insekter. Arterna är illustrerade med fotografier. Boken presenterar 94 arter. Man har påträffat ca 55 arter i Sverige. Den här boken innehåller 320 bilder på trollsländor. Till varje art finns en kort beskrivning om i vilken biotop man kan finna arten, samt hur den lever och fortplantar sig. Det finns även en kort beskrivning av flygtid, storlek, utvecklingstid samt en utbredningskarta. Texterna kan ibland vara i kortaste laget. I boken finns en allmän beskrivning över trollsländors utseende, liv och leverne samt hur man kan insamla, preparera och fotografera trollsländor. Det finns också en illustrerad bestämningsnyckel med 354 stiliserade teckningar som gör att man kan artbestämma en infångad trollslända. Tyvärr är det inte helt lätt att artbestämma trollsländorna. I övrigt är det en mycket fin bok med fina bilder och beskrivningar på dessa vidunderliga djur.

Sidonot. Länsstyrelsen i Östergötland har under flera år haft ett inventeringsprojekt av dagfjärilar där intresserade har kunnat välja en ruta i landskapet och räkna fjärilsarter i denna. Det är planerat att fortsätta även nästa år. För fjärilsprojektet tog länsstyrelsen fram ett speciellt artbestämningsblad som skulle vara lättanvänt i fält. Nu planerar de att starta ett liknande inventeringsprojekt för trollsländor som eventuellt kommer att starta 2008. Förhoppningsvis gör de en användarvänlig bestämningsnyckel enbart för svenska förhållanden och som går att använda i fält.

Trollsländor är fascinerande djur.

Radiostyrd trollslända

Trollsländor är mycket häftiga djur. Som artgrupp har de funnits i minst 320 miljoner år. De är otroligt skickliga flygare som jagar andra flygande insekter. Nu har företaget Wowwee, som tillverkar olika leksaksrobotar, konstruerat en radiostyrd trollslända. Den är planerad att säljas i vår. En batteriladdning ska räcka till 15 minuters flygning. När man ser filmerna nedan så ser man att den självklart inte flyger riktigt lika bra som en riktig trollslända. Men den flyger. Häftigt.



Här finns en till film där en radiostyrd trollslända flyger runt i en lokal fylld av robotar.

Behöver minska koldioxidutsläppen

I en artikel i DN så skriver de om att några Chalmers-forskare vid institutionen för energi och miljö har räknat ut att vi måste minska våra utsläpp till max 2,8 ton koldioxid per år och person till år 2050 för att lyckas begränsa den globala uppvärmningen till enbart 2 grader. Hittills har temperaturen stigit 0,7 grader under 1900-talet. 2,8 ton koldioxid är den mängd som släpps ut av en personbil som körs 1500 mil. Idag släpper en genomsnittssvensk ut 6 ton koldioxid per år. En familj på två vuxna och två barn äter mat som genererar ca 5 ton koldioxid. Vi behöver med andra ord förändra en hel del för att nå fram till 2,8 ton per person och år istället. Helt klart krävs det ny teknik samt ändrade levnadsbeteenden. För att klara detta ger professor Kristian Lindgren några förslag på vad som behöver förändras:

• Effektiviseringar: snålare bilmotorer och fordonskonstruktioner.
• Andra energikällor: Mer vindkraft (för el), biobränslen (i första hand för värmeproduktion i industrin och bilar). På sikt måste solenergin komma in på allvar.
• Lagring av koldioxid: Koldioxid fångas upp från skorstenar och lagras nere i berggrunden.
Globala överenskommelser om utsläppsbegränsningar.

Artikel i DN.

Smartare konsumtion ger mindre koldioxidutsläpp

I DN idag skriver de om projektet "Konsumera smartare" där man låtit 40 Stockholmsfamiljer samla ihop sina inköpskvitton under 3 månader för att sedan utifrån dessa kunna beräkna hur stora koldioxidutsläpp de genererat. Maten är en stor orsak till miljöbelastningen. Det beror delvis på att det går åt mycket energi till att producera mat, men en stor orsak till koldioxidusläppen beror också på de långa transporterna av matprodukter över världen. Det gör stor skillnad om man väljer närproducerat.

DN listar dessa tre saker man kan göra för att spara in ca 4 ton utsläpp av koldioxid under ett år:

1. Minska bilåkningen. Fem färre mil i veckan motsvarar ungefär ett halvt ton koldioxid per år.
2. Undvik långa flygresor. En Thailandssemester för två motsvarar ungefär 1,8 ton koldioxid per person.
3. Byt till nio lågenergilampor hemma. Du sparar 250 kilo koldioxid under deras livslängd.

Länkar till DN:s artiklar om projektet. Här, här och här.
Länk till Stockholms Stads handlingsprogram mot växthusgaser.

Jaktsamarbete mellan två olika fiskarter

Samarbete mellan djurarter är ovanligt, men nu läste jag på Malin Sandströms blogg Vetenskapsnytt om en studie publicerad i PLoS Biology. I artikeln redogör de för hur två olika rovfiskarter samarbetar och kommunicerar med varandra för att lyckas fånga byten. Rovfisken Plectropomus pessuliferus (eng. grouper) jagar ute i det fria vattnet runt korallrev medan rovfisken muränan jagar inne bland korallreven och kan nå in i trånga utrymmen. Bytesfiskar flyr från den ena rovfiskartens attackförsök och då kan den andra arten fånga bytet istället. Man har upptäckt att de två rovfiskarterna ofta simmar tillsammans och att när hungriga P. pessuliferus vill jaga så skakar de på huvudet för att meddela det till muränan. Rovfiskarna sväljer bytet helt och delar alltså inte med sig av bytet, men uppenbarligen så är det effektivare för de två arterna att jaga tillsammans. De tjänar på samarbetet även om de inte delar med sig.

I Frans B.M. de Waals sammanfattande artikel i PLoS skriver han att vi människor antagligen övervärderar vår egen kognitiva förmåga, att den inte har den stora betydelse vi tror för komplexa beteenden, samt att vi antagligen undervärderar många "lägre" djurs intelligens. Som han skriver i artikeln, det är egentligen fel att inordna oss och alla djur i någon form av evolutionär stege. Djur är anpassade till en viss nisch och uppvisar intelligenta beteenden i förhållande till deras eget levnadssätt och de utmaningar de möter.

Tänkte att jag kan ta upp ett samarbete mellan djur som förekommer här i Sverige. Olika småfåglar såsom svartmes, blåmes, tofsmes, talgoxe, kungsfågel, talltita och trädkrypare samlas ofta i flockar som drar runt och söker föda i träden. De verkar inte konkurrera om födan då de letar mat på olika delar av träden. Däremot får de extra skydd mot rovfåglar eftersom fler fåglar i mesflocken innebär fler ögon som kan upptäcka faror. Fåglarna har liknande ljud för att varna för fara.

(Rättelse angående mesarnas konkurrens ifrån en evolutionsbiolog insatt i mesarnas beteende: "Mesarna konkurrerar, men pga av storleksskillnader (=dominans) blir de minsta hänvisade till de yttersta delarna så att konkurrensen blir mindre. Tar man bort talltita och tofsmes (de dominanta) tar svartmesarna över de inre delarna av trädet. Så fördelningen är ett resultat av konkurrens." De är alltså konkurrerande arter med avseende på födan precis som rovfiskarna ovan, men mesarna samverkar genom att upptäcka faror.)

Länkar:
• Artikeln i PLoS: Redouan Bshary - Interspecific Communicative and Coordinated Hunting between Groupers and Giant Moray Eels in the Red Sea
• Vetenskapsnytts blogg om fisksamarbetet.
• de Waals sammanfattning i PLoS om den vetenskapliga artikeln
• ScienceDaily om studien.

Film 1: En grouper som signalerar till en vilande muräna.
Film 2: En grouper och en muräna som simmar iväg tillsammans efter att groupern har signallerat.
Film 3: En grouper som signalerar ovanför gömstället för ett byte som undkommit jakten.
Film 4: En muräna som kommer till stället där groupern har signallerat

Nätbaserad universitetskurs om medvetandet

Nu anordnar Center for Consciousness Studies vid University of Arizona en nät-baserad kurs om medvetandet igen, Consciousness: The Webcourse. Jag gick den kursen för ett och ett halvt år sedan och kan verkligen rekommendera den. De har tydligen ändrat den lite och de kommer även att ha röstföreläsningar och inte bara diskussionsforum, e-post och skrivna föreläsningar. Kursen kommer att gå mellan den 22 januari och 9 april 2007. Kursavgiften ligger på 115-315 USD beroende på när man registrerar sig och om man är student eller inte. De brukar också ha ett antal stipendier (scholarships) som man kan ansöka om för att kunna gå utan kostnad. Ansvariga för kursen är Bernard J. Baars, mest känd för sin Global Workspace Theory, samt neuropsykologen Thomas Z. Ramsøy. Katie McGovern och Stuart Hameroff kommer att gästföreläsa. Om man anmäler sig före den 18 december är avgiften lägre.

Du kan läsa mer om kursen här:
Consiousness: The Webcourse
Center for Consciousness Studies

Programserien Planeten

Har du inte sett programserien Planeten i SVT än? Se till att du gör det. De fyra programmen beskriver vad som händer med vår planet och dess liv på grund av hur människan lever. Om alla människor på planeten skulle leva som vi svenskar gör så skulle vi behöva 3 jordklot. Vi måste ändra våra konsumtionsvanor och levnadssätt NU, innan det är för sent. Köp färre prylar. Res mindre. Spara energi. Påverka politiker och medmänniskor. Det går att leva gott och värdefullt ändå, eller kanske snarare just på grund av det. Annars finns risken att det så småningom inte går att leva alls. Försök att låta miljöaspekten väga in vid dina val. Du har valmöjligheten att förändra.

SVT:s sida Planeten

Webb-TV: Fyra program samt diskussioner

Hjärnforskare med hjärnbank

I New York Times finns en artikel om neuroforskaren Sandra F Witelson som har en hjärnbank med 125 hjärnor. Enligt artikeln kommer hjärnorna från "hjärnfriska" människor och hon har detaljerad information om personernas kognitiva funktioner innan de dog. Dessa hjärnor kan därför ge information om kopplingen mellan hjärnans arkitektur och funktion. Witelson mäter och väger hjärnorna samt studerar olika områden i mikroskop. Hon har tidigare undersökt Albert Einsteins hjärna och kom då fram till att parietalloben, som används för visuellt och spatialt tänkande, var 15% större än genomsnittets. Dessutom var den delen av Einsteins hjärna enhetlig och inte tudelad som den är i normalfallet. Witelson studerar annars språk och könsskillnader i hjärnan.

Artikel i NYTimes

Självmedveten elefant genomför spegeltest

Nu har en elefant klarat av spegeltestet för självmedvetande. Det är få djurarter som klarat det. Människor, människoapor såsom schimpanser och några delfiner är de enda som tidigare har lyckats.

Medvetande brukar indelas i olika kategorier, till exempel varseblivning och självmedvetande. Många antar att en rätt stor andel av djuren har någon form av varseblivning, dvs att de upplever omvärlden på olika sätt genom sina sinnen. Många av de så kallade högre djuren antas också ha olika former av känslor och vissa former av tankar. Däremot har man länge ansett att människan är det enda djuret som har förmågan till självmedvetande, det vill säga att man är medveten om sin egen existens och sin egen varseblivning och att man kan reflektera och resonera om sina egna tankar och upplevelser. Man upplever att man är någon, dvs att man är en egen upplevande individ.

Hur avgör man om något har självmedvetande? Hos människor är det enklast att fråga dem. Hur mår de? Vad känner och upplever de för saker och vad har de för tankar? Genom att de svarar och genom de svar vi får så antar vi att de har upplevelser om sig själva. Vi använder alltså språket som ett belägg för att övriga människor är självmedvetna. Men hur gör man då för att undersöka huruvida djur eller små barn, som saknar ett talat språk, har ett självmedvetande?

En teknik som flera anser kan användas som ett tecken på självmedvetande är att se hur en individ reagerar inför sin egen spegelbild. Om den uppvisar beteenden som visar på att den inser att spegelbilden är en reflektion av dess egen kropp och att bilden inte är en annan individ så tyder det på att den har någon form av självmedvetande. Den är medveten om att den har en kropp och att man kan se den utifrån ur andra synvinklar. Tekniken utformades av Gordon Gallup år 1970 som testade den på schimpanser. Människor, olika människoapor samt delfiner är de enda arter som har klarat spegeltestet. Tills nu.

Ett forskarteam med Joshua Plotnik och kollegor har nu undersökt tre stycken asiatiska elefanthonor på ett zoo i New York City. Man ställde in en robust spegel med måtten 2,5 gånger 2,5 meter som elefanterna fick bekanta sig med under några månader samtidigt som de filmades. Elefanterna betedde sig som om de förstod att de såg sin egen spegelbild. De gjorde repetitiva rörelser framför spegeln, undersökte sin mun som de i normalfallet inte kan se och de visade aldrig upp sociala beteenden inför spegelbilden som de borde göra om de trott att spegelbilden var en annan elefant. En av elefanterna verkar också ha klarat märkestestet. Man målade ett vitt kryss ovanför det ena ögat, och ett osynligt kontrollkryss ovanför det andra ögat. Det vita krysset kunde inte ses av elefanten förutom genom spegeln. När elefanten såg krysset på sin spegelbild kände elefanten efter med snabeln ovanför sitt eget riktiga öga. Detta tyder på att elefanten förstod att spegelbilden var en bild av den själv och att den upplever sig som en egen individ.

Självmedvetande tycks bara finnas hos mycket sociala djur, men det är mycket svårt att undersöka det, speciellt hos djur som förlitar sig på helt andra sinnen än människan. Det är intressant att man nu troligen funnit att även elefanter har självmedvetande eftersom elefanter, liksom delfiner, är relativt avlägsna släktingar till människan. Det visar att självmedvetande kan uppstå inom olika djurarter om de evolutionära förhållandena är de rätta. Det är möjligt att självmedvetande behövs för att man ska kunna skilja ut sig och förstå andra individers avsikter samt att kunna hantera och styra sina egna avsikter. Människor, schimpanser, delfiner och elefanter är djur som alla verkar ha förmågan till empati. Det behövs dock fler studier på elefanter för att slå fast att elefanter som artgrupp kan klara av spegeltestet.


Den vetenskapliga artikeln i PNAS med abstrakt (hela artikeln kräver prenumeration):
Self-recognition in an Asian elephant.

Film på elefanten Happy som verkar se kryssmärke ovanför sitt eget öga i spegelbild.

Science Daily om elefantstudien.
National Geographic om elefantstudien.
Science Now om elefantstudien.
Vetenskapsnytt om elefantstudien.
Abstrakt till Gordon Gallups artikel om spegeltest på schimpanser 1970.
Artikel i PNAS om spegeltest på delfiner.

Tidskriften Transmittorn

Igår ramlade den lilla tidskriften Transmittorn ner i brevinkastet. Det är alltid spännande att se vad som står i den. Visserligen kan man se den som ett slags reklamblad från läkemedelsföretaget Lundbeck, som är det företag som står bakom tidskriften, men den innehåller flera intressanta artiklar om forskning på hjärnan, psyket och sjukdomar i dessa. Lundbeck tillverkar läkemedel mot depression, schizofreni och demenser. Det senaste 12-sidiga numret fokuserar på compliance, dvs på hur väl en patient följer ordinationer och rekommenderade behandlingar från vården. Transmittorn kommer ca två gånger per år och är gratis för vårdpersonal.

www.transmittorn.com

Kemikaliesamhället kan drabba barns hjärnor

Forskare varnar i artikeln Developmental neurotoxicity of industrial chemicals i den medicinska tidskriften The Lancet för att många industrikemikalier eventuellt kan vara giftiga för växande hjärnor och därmed negativt påverka och skada fosters och spädbarns hjärnor. Det finns en risk att hjärnskadande kemikalier ger upphov till störningar och sjukdomar som bland annat autism, adhd, koncentrationsproblem och sänkt intelligens.

Forskarna presenterar en lista på över 200 kemikalier, varav många används i stor mängd inom industrin, som man vet ger skador på hjärnan vid förgiftningar hos vuxna. De kemikalier som man idag känner till att de är skadliga för hjärnan hos foster och barn har alla först upptäckts genom deras skadliga verkan på vuxna människors hjärnor. Därför anser författarna till artikeln att man bör använda försiktighetsprincipen och därmed begränsa användningen av dessa 200 kemikalier innan man vet huruvida de är farliga för fosters och barns hjärnor eller inte. Annars sitter vi på en tickande bomb. Idag får man använda olika kemikalier utan att först behöva undersöka om de har skadliga effekter eller inte.

Läs om artikeln på DN.
The Lancet.

I vårt kemikaliesamhälle idag används ett stort antal ämnen i enorma mängder utan att man vet någonting om huruvida de påverkar människor eller övrig natur. Det finns flera studier som visar på att kemikalieutsläppen bland annat kan vara orsak till den sjunkande spermieproduktionen hos män och att det på flera ställen föds färre pojkar än flickor. Många framställda substanser är mycket hormonlika. Ett exempel är studier från ett kanadensiska samhälle som ligger i närheten av flera stora kemikalieindustrier och där man sett att det föds betydligt fler flickor än pojkar. På senare år har det fötts ca 2 flickor för varje pojke. Den normala frekvensen i världen ligger ungefär på 105 pojkar per 100 flickor. Något har med andra ord gått helt snett.

Försiktighetsprincipen bör användas. Visst, det blir dyrare, men vill vi verkligen att industrin ska spela tärning med hälsa och miljö?

Declining Sex Ratio in a First Nation Community
Shift in Sex Ratio: Male Numbers Sink in Great Lakes Community

Eländes elände - Människan förstör livsförutsättningarna

Nu duggar katastrofrapporterna tätt. För inte så länge sedan kom en presentation om the World Overshoot Day som jag skrev om här den 12 oktober. Nu har det tillkommit två rapporter om mänsklighetens resursanvändande samt en studie som visar på nödvändigheten av att det finns många arter i naturen. Rapporterna visar på katastroferna som väntar om vi inte ändrar vårt sätt att leva och visar på hur viktig biologisk mångfald är för människan men att vi för närvarande utrotar arter i vansinnig takt.

Living Planet Report 2006
Den första rapporten kommer från Världsnaturfonden. Den visar på den katastrof som håller på att drabba naturen och därmed oss själva. Man har bland annat tittat på livsbetingelserna för 1300 ryggradsdjur i världen från 1970 fram till idag. Många av dem hade redan drabbats av människans framfart i den västerländska delen av världen, men eländet fortsätter och drabbar idag även tropikerna. I Indiska oceanen och Stilla havet har livsbetingelserna minskat med 55%! Totalt har det skett en nedgång av populationerna i världen med 30%!

Man har även försökt se hur mycket vi utnyttjar jordens resurser såsom skogsavverkning, odling, fiske, oljeförbränning och avfallsproduktion. Man har beräknat den biologiska kapaciteten för varje människa på jorden av jordens totala kapacitet. För att vi ska leva hållbart får varje person inte utnyttja mer än 1,8 hektar idag, men i verkligheten utnyttjar vi 2,2 hektar per person. Det gör att vi utövar rovdrift på jordens resurser och det blir mindre och mindre kvar av naturen för människan att leva av för varje dag som går. De rika länderna är värst och mest förbrukar USA och Förenade arabemiraten med 10 respektive 12 hektar per person. En amerikan förbrukar dubbelt så mycket som en europé. Svenskar ligger på en 8:e plats på listan med 6,1 hektar per person. Övriga Europa ligger på 4,8 hektar per person. I botten ligger Samoaöarna och Afghanistan på mindre än 0,5 hektar per person. Tyvärr går det i fel rikting och mänskligheten ökar sin förbrukning mer och mer för varje år som går. Vi har ökat vår förbrukning med tre gånger på 40 år. Om vi fortsätter som vi lever nu kommer mänskligheten behöva två jordklot år 2050. Svenskarna förbrukar mycket resurser. Vi använder mycket energi, kör stora och bränsleslukande bilar, bor stort, använder mycket trä och äter mycket kött vilket kräver mycket energi och mark att få fram.

Artikel i DN om WWF:s rapport.
Här kan du läsa WWF:s rapport direkt.

Stern Review on the economics of climate change
En ny stor rapport som kommer från engelska myndigheter larmar om den katastrof som den framtida miljön i världen kommer att drabbas av om vi fortsätter att leva som vi gör nu. Kostnaderna för till exempel klimatförändringarna blir troligen som ett av världskrigen eller 1930-talets depression redan år 2050 om vi inte gör något åt situationen. Översvämningar och torka hotar att göra 200 miljoner människor hemlösa, en sjättedel av världens befolkning riskerar vattenbrist och två av fem djurarter riskerar att utrotas. De redan fattiga länderna kommer drabbas hårdast och enligt Nicholas Stern som ansvarar för rapporten så har de rika länderna störst ansvar för att minska utsläppen eftersom vi är de som förbrukar mest.

Läs om rapporten i DN.
Här kan man ladda ner Sterns rapport.

Impacts of Biodiversity Loss on Ocean Ecosystem Services
Enligt studien Impacts of Biodiversity Loss on Ocean Ecosystem Services som presenteras i tidskriften Science så är den biologiska mångfalden mycket viktig för att vi ska ha en fungerande natur som kan ge oss mat. Carl Folke vid Stockholms universitet är en av de som står bakom studien. Forskarna har sammanställt en rad studier på havsmiljön både från lokal nivå samt större områden som kustregioner och havsdata. Man ser samma samband på alla nivåer. Det visar att där den biologiska mångfalden har minskat d